Kunden vill ha en webbsida, inte en lektion i webbdesign. Sen finns det så klart kunder som har ett hum om hur webben är uppbyggd och vill veta precis hur du har tänkt och vilka metoder du har tänkt använda dig av. Detta märks dock rätt snabbt vid första mötet med kunden. Lika viktigt som det är att förklara enkelt för någon som inte vet något alls om hur webben är uppbyggd är det att uppmärksamma att en kund har viss kunskap. Det gäller alltså att anpassa sitt språk utefter vem man pratar med. Man kan inte utgå från att alla kan och heller inte utgå från att alla är noviser.

Låt oss säga att jag möter en kund som har kunskapen om hur man navigerar på Internet, men som inte alls vet hur sidorna är uppbyggda. Det första steget är då att ta reda på vad kunden förväntar sig att få. ”En webbsida med information om mitt företag”. Okej, en webbsida med information om företaget. Där börjar detektivjobbet att ta reda på om det bara ska finnas en statisk sida eller om det ska finnas undersidor, om det ska finnas kontaktformulär etc. Om jag i det läget börjar prata om HTML, CSS och FTP så är chansen stor att jag förlorar kundens intresse. I regel är kunden inte alls intresserad i detta läge hur sidan görs, bara att den görs.

Slutsats: Prata samma språk som kunden och undvik termer som uppfattas som rena grekiskan!

Så fort jag fått klart för mig vad kunden på ett ungefär vill ha så börjar jag skapa. Är det ren kodning så börjar jag med ett skal som håller hela sidan. Skalet fyller jag sen med något som brukar kallas containers. Sen fyller jag på tills jag har en färdig struktur för sidan. Medan jag jobbar lägger jag ramar runt allt så att jag enkelt ser vart jag  har alla olika attribut. Har jag inte fått all info jag behöver för att göra en sida klar fyller jag upp med text från Lorem Ipsum så att man ändå kan se hur sidan kommer att se ut när den är klar.

Jobbar jag utifrån ett CMS-system så letar jag först efter ett lämpligt tema (även kallat templates) som passar kundens verksamhet. När det är klart brukar jag göra en header (själva överskriften, huvudet på sidan) i Photoshop med kundens logotype i. Sen börjar jobbet med att fixa i css-filen så att färger och alla andra saker blir som jag har tänkt.

När jag har kommit en bit på väg brukar jag kontakta kunden för att stämma av så att vi är på samma spår. Kunden har då möjlighet att se på ett ungefär hur den färdiga webbplatsen kommer att se ut, komma med önskemål om tillägg och förändringar.

Sammanfattningsvis är det typen av verksamhet som avgör hur jag designar en sida. Färger bestäms i regel utifrån kundens logotyp och finns ingen logga så är det helt och hållet verksamheten som styr.

Men webbpublikation då? En webbpublikation är egentligen allt som publiceras på Internet. Webb och publikation. Och så sätter vi ihop de två orden och får något som publicerats på Internet.

Webbportal? En webbportal är en sida med en samling länkar ut till övriga sidor på Internet. Det kan t ex vara en sida för arbetssökande med länkar till Arbetsförmedlingen, Manpower, Poolia etc. För att kallas portal ska det alltså länkas ut från den egna sidan, till andra sidor. Portaler var vanligt i slutet av 90-talet och förutom länkar ut från den egna sidan fanns det olika tjänster som e-post, kalender mm på dessa portaler. Exempel på portaler från 90-talet är Spray, Passagen, Torget med flera.

Själv använder jag nog ordet webbsida för det mesta. Men även hemsida och webbpublikation. Sen gäller det att anpassa språket efter vem man pratar med. En hemsida för en kund är ju en hemsida och då får det faktiskt heta så. Vad säger du?

Idag kom ForshagaKontakten i brevlådan. ForshagaKontakten är en tidning som ges ut av Forshaga Kommun till samtliga hushåll. I det här numret har Monkybusiness med en artikel om ForshagaFestivalen.

Fotot har Cicci Wik från forshaga.org tagit.

I skrivande stund finns detta namn ledigt. Det går att registrera det direkt på .SE men jag brukar personligen välja ett webbhotell som tar hand om allt. Vilket webbhotell ska jag välja då, tänker du kanske nu? Det finns en uppsjö av webbhotell och priserna varierar kraftigt. Självklart varierar även kvalité och vad man får för pengarna också.  Själv använder jag one.com till alla nya kunder som ska ha en ”vanlig” hemsida. Det fungerar för de allra flesta. Det är billigt, stabilt och det finns live-chat när man stöter på problem. Dock har de ingen telefonsupport.

Nu utgår vi ifrån att du har valt webbhotell och domännamn. Nu ska hemsidan göras och placeras i ditt webbhotellutrymme. Från webbhotellet får du alla uppgifter du behöver. Många webbhotell har någon form av filhanterare så att man bara loggar in på deras sida och hanterar filerna därifrån. Själv föredrar jag att hantera filerna via ett ftp-program (file transfer protocol). Oavsett vilket man väljer så ska nu dina filer placeras i ditt webbhotellsutrymme.

Om man inte lägger ut tunga filer som filmer och extremt högupplösa foton behövs inget stor utrymme. Själv har jag 3000 MB (det minsta utrymmet hos one.com) och använder inte ens hälften trots att det ligger hundratals html-dokument i utrymmet. Jag använder mig alltid av mitt eget utrymme när jag gör en sida till en kund, innan jag implementerar den på kundens webbhotell och domän.

Fördelar med WordPress

• du kommer åt sidan så länge du har tillgång till Internet och behöver inga andra program än en webbläsare
• lätt att förstå, du behöver inga kunskaper i HTML eller CSS för att administrera
• själva systemet är gratis, det som kostar om man inte har kunskapen själv är att konfigurera sidan, dvs anpassa temat, installera på webbhotell etc
• det finns plug-ins för i stort sett allt man kan tänka sig
• systemet är pålitligt
• massor av gratis templates (teman)
• koppling till sociala medier som twitter, facebook, LinkedIn mm finns som plug-in’

Nackdelar med WordPress

• du kan inte styra allt innehåll på samma sätt som med HTML
• det finns plug-ins som inte är helt testade och som kan göra hela din sida obrukbar (detta går självklart att lösa, men bara om man har kunskapen)

Jag började använda WordPress för ungefär 3 år sedan. Först på nätet och sen på egen domän. Det finns alltså ett alternativ där du inte behöver installera det på din domän, men det rekommenderar jag inte för företag eller föreningar då den kostnad det innebär att ha en domän och ett webbhotell är såpass liten.

Du får också andra fördelar när du installerar WordPress på din egen domän.

Så har vi fördelarna med HTML och CSS

• finns inga begränsingar i vad du kan göra layoutmässigt
• enkelt att ändra utseende i CSS-filen

och nackdelarna

• du måste behärska språken
• olika webbläsare kan visa sidan annorlunda
• kunskap i HTML och CSS behövs för att uppdatera sidan

Så vad ska man välja? Det är så klart helt och hållet beroende på verksamheten. Har man en sida som är statisk, dvs den förändras inte ofta så funkar det absolut med en sida gjord i HTML även om man inte själv behärskar språket. Har man en verksamhet där man behöver uppdatera sidan ofta så förespråkar jag ett CMS-system (Content Management System) som till exempel WordPress.

Tidsåtgång då? Går det fortare att göra en sida i WordPress? Svaret är generellt nej. Att få upp en ostylad sida går snabbt, men att anpassa den efter kundens önskemål och fylla den med innehåll tar ungefär lika lång tid som att koda en sida i HTML och CSS.

Slutsats

En föränderlig verksamhet där man själv vill sköta om uppdateringarna och har tid att lägga på hemsidan, välj ett CMS-system. En statisk verksamhet där något kanske ska förändras några gånger om året, välj en kodad sida. Självklart kan man välja kodad sida även då man har många förändringar, men då bör man överlåta på den som gjort sidan att sköta uppdateringarna.